Katarina Plank

Doktorand i religionshistoria vid Lunds universitet

Buddha dharma i Sverige

 

Buddhismen i Sverige är en mångfasetterad rörelse med cirka 20 000 praktiserande fördelade på omkring 40 olika grupper och traditioner.

Buddhism kan i en vid tolkning sägas inkludera de religiösa traditioner som hänför sin lärar-, läro- och praktiksuccession tillbaka till den historiske Buddha. I asiatiska länder brukar buddhismen omtalas som Buddha dharma, den uppvaknades lära.

 

Buddhismen har genom årtusendena kommit att utvecklas till en mångfald traditioner med olika tolkningar av såväl doktriner som praktik. Därtill har varje större tradition kommit att utvecklas i lokala variationer i mötet med ett lands kultur. Till skillnad från den västerländska kristendomen har buddhismen aldrig etablerad någon central institution eller auktoritet. I stället har de olika formerna för buddhism varit fria att utvecklas självständigt. Det är ett av skälen till att vi i dag finner en mångfasetterad buddhism i Sverige vilken består av nära 40 olika buddhistiska grupper och traditioner.

 

KDÖL

KDÖL, Stupan i Fellingsbro (Örebro län) som invigdes av Dalai lama 9 oktober 1988. Strålande glädjeträdgård

 

I början av 1900-talet började Sveriges kulturelit få kännedom om buddhistiska tankegångar genom teosofin. Den första svensk som uttalat såg sig som buddhist var den socialdemokratiska agitatorn Kata Dalström (18581923). Inhemska buddhistiska lärare har varit verksamma i Sverige sedan 1950-talet, då Ingrid Wagner (19102001) tog ordination i Nepal och därefter levde som nunna och blev känd som syster Amita Nisatta. Den franskfödde Marcel Sirander (1912-83), som tog munkordination i Kina på 1930-talet innan han flyttade till Sverige som gift lekman, var länge verksam som lärare i västra och södra Sverige. Bland sina elever är han omnämnd som Ven Tao Wei.

 

I början av 1970-talet var buddhism en marginell företeelse i Sverige med inte fler än hundra anhängare, av vilka de flesta var konvertiter. Sedan dess har Sverige tagit emot olika asiatiska befolkningsgrupper, och med dessa har även en ökad närvaro av asiatiska buddhistiska traditioner följt.

 

Globaliseringen har medfört en ökad rörlighet inte bara hos svenskar som åker till Asien och där kommer i kontakt med levande buddhistisk kultur utan även hos tibetanska lamor, japanska zenmästare och andra buddhistiska meditationslärare. Detta har bidragit till att allt fler kommer i kontakt med buddhistisk undervisning och praktik. Att buddhismen börjar slå rot och integreras i Sverige märks bland annat genom att det sedan 1988 finns en buddhistisk stupa på svensk mark, på retreatgården Karma Shedrup Dargye Ling, ”Den strålande glädjens trädgård”, utanför Fellingsbro.

 

 

Buddhisterna i Sverige

 

I Europa finns det ungefär en miljon buddhister. Majoriteten av dem har asiatisk bakgrund. Även i Sverige utgör de asiatiska buddhisterna en överväldigande majoritet. Men hur många buddhisterna i Sverige kan tänkas vara är svårt att fastställa. En uppskattning gjord i samband med Sverigeräkningen 1999, som undersökte det religiösa deltagandet i hela landet, räknade med mellan 8 000 och 10 000 buddhister. Sveriges buddhistiska samarbetsråd har uppskattat antalet buddhister till nära det dubbla: 15 000-20 000 asiatiska buddhister och några tusen svenska konvertiter.

 

I Sverige registreras inte religionstillhörighet i befolkningsstatistiken. Det är därför som siffrorna över antalet buddhister bygger på uppskattningar gjorda av religionssociologer och de olika traditionerna själva. Eftersom asiatiska invandrare sällan är officiellt anslutna till ett tempel menar vissa forskare att större hänsyn bör tas till deras antal i befolkningsstatistiken.

 

I Sverige bor närmare 40 000 personer som är födda i ett asiatiskt land. De största befolkningsgrupperna är thailändare och vietnameser (med cirka 11 000 personer i vardera gruppen födda utanför Sverige), kineser (omkring 9 000), srilankeser (cirka 6 000), japaner (cirka 2 300) och mindre grupper av kambodjaner och laotier (cirka 300 vardera), burmeser (runt 130 personer) och mongoler (ett 50-tal personer).

 

Det är viktigt att påpeka att dessa siffror varken talar om hur många som är adopterade med svenska föräldrar eller hur många som kan tänkas vara buddhister. Dock visar den totala siffran över antalet asiater att det kan röra sig om en ansenlig mängd människor som kommer från länder med en mer eller mindre dominerande buddhistisk kultur.

 

 

Buddhist i praktiken

 

Själva frågan om vem som kan anses vara buddhist tenderar att vara formad av en underliggande uppfattning om att religion är antingen något man tillhör eller något man tror på. För de allra flesta buddhister är buddhism i stället något som praktiseras. Buddhistisk självidentifiering eller identitet blir viktig först när vissa grupper av missionsstrategiska skäl medvetet väljer att använda eller inte använda benämningen buddhist.

 

Att fastslå hur många buddhister som kan tänkas finnas i Sverige, eller vilket medlemstal grupper och specifika traditioner kan tänkas ha, är av betydelse när tempel och föreningar har kontakt med svenska myndigheter som kräver sådana siffror för att bevilja bidrag. Bilden kompliceras därtill genom att ett stort antal människor sympatiserar med vissa buddhistiska tankegångar eller praktiserar buddhistiska meditationstekniker utan att för den skull se sig som buddhister. Två exempel på detta är kristen zenmeditation och Dalai lamas stora popularitet.

 

 

Buddhismens lockelser

 

Buddhismen anses av flera forskare vara den religion som lockar flest konvertiter i dag, och den kan på så sätt även ses som en form av kulturkritik.

 

Två viktiga aspekter som bidrar till att många sympatiserar med buddhismen är att den uppfattas som fredlig och rationell. Ytterligare en viktig faktor är betoningen på individualitet.

 

Ett genomgående drag hos konvertiter är att de framhäver vikten av moralisk och mental träning. I den buddhistiska läran finner de konkreta steg för att kultivera sinnet genom meditationstekniker och levnadsföreskrifter. Betoningen i den buddhistiska läran ligger på upplevd erfarenhet och inte på en religion med dogmer eller auktoriteter. Detta passar väl in en västerländsk privatiserad religiositet där jagets andlighet har fått en framträdande plats. Varje person kan själv välja sin utövningsform och skapa en meningsfull blandning av ritualer, meditation och textläsning eller helt låta bli att delta i ritualer. Utbudet i de olika buddhistiska traditionerna är mycket stort. Buddhismens praktik blir – åtminstone initialt – förenbar med andra religioner genom att den inte tar ställning till metafysiska frågeställningar såsom Guds existens. Detta drag betonas särskilt starkt i kristen zenmeditation, som lånar teknik och sittställning från zentraditionen för att användas i en kristen kontext.

 

 

Social praktik och kulturkritik

 

Bland de asiatiska buddhisterna, som är i övervägande majoritet, fyller templet en viktig social funktion när hemlandets kulturella identitet bevaras, och dess betydelse för religiös traditionsförmedling kan inte underbetonas.

 

Bland konvertiterna, som ofta ägnar sig åt tidskrävande meditation och studier, kan den buddhistiska praktiken i stället ses som en form av kulturkritik, då man aktivt väljer en annan religiös utövning än den svenskt vanekristna.

 

Buddhismens utveckling i Sverige, liksom forskningen därom, befinner sig i ett så tidigt stadium att det krävs ingående studier om de specifika buddhistiska grupperna och traditionerna, såväl de asiatiska som de konvertitbetonade, för att man ska kunna uttala sig om vilken roll religionen spelar i buddhisternas liv.

 

Artikeln publicerad 2004-04-22